Bad om en match jag riskerade att förlora, och det var precis vad jag fick!
Ok, hade kunnat skriva detta inlägg redan i fredags, men har dragit mig.
Å som Ogge sa kommentarerna till de tidigare inlägget, domaren stoppade matchen halvägs in i 4:e ronden efter att jag fått ett knä i bröstet, vek mig framåt och sen ett till knä i nyllet, föll till backen och domaren stoppade matchen.
Å sen ska jag börja med att citera syrran min “Nu får du se till att vinna för en gång skull”. Detta är 3:e matchen, om man räknar med smokerfighten mot jätten, som jag förlorar i rad. Det är även 3:e matchen i rad jag “borde” ha vunnit och där jag fightas och presterat under min förmåga, Men det är även, fast det är förlusten som betyder minst, en av de som svider mest.
Inga skador iaf, förutom ett sargat ego och två svullna fötter/smalben efter att ha använd dem som bollträn. Så vad hände då? Inte en jävla aning, men när jag gick in i 3:e ronder var jag färdig, helt slut, hade inte ens lite reservgas kvar i tanken, de snurrade bokstavligen när jag reste mig upp från pallen i ringhörnan. Å allt jag gjorde där efter kändes som jag gjorde i slowmotion och med samma kraft som en kaksäljande liten flickscout. Kondisen var väll inte direkt på top, men gjorde iaf 3-4 ronder på padsen följt av 3-4 ronder sparring i rad under träningen utan att va ens i närheten av så trött jag var efter 2 ronder i ringen. Nu vet jag att konditionen räcker bra mycket kortare under match å en teori jag har till den allt för snabba utbränningen är de flertalet sparkar jag valde att blocka med revbenen från början till slut! ;)
Ok, sen var det tuffare och mer rutinerat motstånd än väntat. Hade fått info om en lite äldre thai som kört en 40-nånting matcher för länge sen. Killen jag sen gick mot var 25-nånting och hade ett 60-tal matcher i ryggen. Men kollar man på bilderna från matchen ser det ut som jag spöar skiten ur en liten thaigrabb, villket jag i vissa stunder gjorde. Men var inte snabb nog att blocka hans sparkar och kunde heller inte sätta mycket emot i clinchen trots vikt och styrke övertag. Å som sagt, efter 2:a ronden hade jag inge flås och ork kvar alls. Så det gick som det gick!
Misstolka nu inte, försöker inte ursäkta mig, bara leta orsaker, och material till “att jobba/träna på” listan!
Å åter igen, denna förlust svider mer än de andra. Dock kan jag väll trösta mig med att en vinst över en tjock tuk-tuk inte hade känts mycket bättre! …dock nu inte mycket till tröst när jag fick smisk av en tältpinne! >_<
Så, nu väntar jag bara på att svullnaden och blånaden på fötterna/smalbenen ska försvinna. Sen ska jag ta med allt som känns skit med denna förlust till varje tränings, löp, gym och sparring pass. Jag säger inte att jag aldrig mer ska förlora, men jag ska fan inte förlora en enda gång till med känslan av att jag inte gjort allt jag kunnat.
Fler bilder från bedrövelsen finns på fightingthai.com
Återkommer med lite mer analyser och förlust tankar, ska bara käka lite mer ostbågar, göra några fler repor till Tescos bageriavdelning och tycka synd om mig själv i några dagar till! ;)