Snart förtjänar det namnet blomkålsöra!

Glömde hjälmen igår, bestämde mig för att rulla andå….det gick inge bra… ^^

Mera blomkål tack!

Öh, så där ska det inte se ut! ^^

…mmm, jag vet!

Det är fortfarande långt ifrån så illa det kan bli så jag ska väll inte gnälla, men det ser fortfarande jävligare ut än vad det gjorde innan!

Började svullna upp göra ont igen för några dagar sen och idag hade jag ärligt talat rätt så stora problem at grapplas som jag ville då det räcker med att ligga med örat på en mjuk kudde för att det ska göra cepe ont….mindre skönt då någon gnuggar en arm emot det eller dyligt!

Har tömt det efter träningen igår….och idag, är upp i 3ml redan! ^^

Dags att gräva fram öronskydden igen och se ut som en åsna!

En vecka av träning och knät har inte bråkat än!

Känns skönt som fan! Har sprungit en 3ggr denna vecka, samt kört 4 grapplingpass och 5 eftermiddags mma pass. På samtliga grapplingpassen har jag iaf rullat en 2-3 ronder och på eftermiddagarna har jag kört hela passen. Dock har det inte varit nått som direkt krävt nå större påfrestning på knät, inga nedtagningar, inga sparkar etc.

Torsdagens eftermiddagspass

Vart riktigt skönt, blåste av en 3 ronder skuggning, 3 ronder på padsen sen 6 ronder sparring utan sparkar och knän. Sen drilla en del stående kombinationer och set-ups och avslutate med en 800 crunshes för magen.

De togs lite bilder…

Dagens träning, knät på prov

Började morgonen med löprundan, sprang mestadels av sträckan den här gången och det tog ungefär 35 minuter. När jag kom tillbaka till campet hade grapplingen redan börjat och de va klara med uppvärmningen så jag hoppade in på stretchen.

Förmiddagspasset - Grappling

Va med och drillade lite av teknikerna samt hjälpte till lite med de mest vilsna nybörjarna. Riktigt stor grupp nu, 20+ pers varje grapplingpass, och det är allt från helt nybörjare till brunbälten och ett svart i gruppen, kul!

Satt mig dock på cykeln medan de andra körde kondition. Dock rullade jag två ronder på slutet, en med Ray och en med Tony, körde lugnt som fan…testade knät. Hade nästan väntat mig att det skulle göra ont och ta emot i vissa lägen, fast det gjorde det inte, inte en enda gång. Kändes riktigt bra, så tänkte fortsätta i det tempot veckan ut!

Eftermiddagspasset - MMA

Testade köra lite redan igår på eftermiddagen, lite pads, skuggning och säck. Va inga problem alls. så idag körda jag hela passet som vanligt fast minus sparkar. Ray va sjysst och anpassade passet därefter. Började iaf med 3 ronder skuggning, 3 ronder pads och 3 ronder på säcken…hade inte tänkt sparras med Ray bjöd upp till dans när han var klar på padsen så det blev 3 ronder boxningsparring med. Å till min förvåning lyckades vi hålla ner både tempo och kraft, våra sparring har förmågan att bli rena rama sammandrabbningarna, får väll tacka knät för det! ;)

Sen drilla vi lite stående kombinationer och setups och avslutade med 20 minuters clinchsparring. I 5 minuters ronder där ena partners var någorlunda passiv och den andra jobbade med armbågar, knät och setups för nertagningar.

Inte heller här kände jag av knät en enda gång, riktigt skönt och riktigt roligt. Ska bara se till att hålla det här tempot veckan ut och vara lyhörd så jag inte ökar och knät börjar spöka igen!

Veckan som gått

Har varit, trots att träningen fortfarande går i handikappandets tecken, riktigt bra. Har sprungit 4 av 5 mornar och knät klarar av det utan problem, känner verkan av det medan jag springer eller dagen efter, skit skönt.

Så, på morgonen har jag sprungit/promenerat en 7-8km (uppskattningsvis) runda, har tagit mellan 35-55minuter beroende på hur mycket jag sprungit respektive gått. Eftermiddagarna har jag sprungit igen, fast betydligt kortare sträcka, kanske 2-3km, sen suttit mig på träningscykeln och gymat efter det.

Känns bra i knät, har inte känt av det alls. Så nästa vecka börjar jag med lätt stående, boxning på pads, säck och skuggning. Även göra teknikdelen på morgon grappling passen. Å så ska jag fortsätta med löpningen på mornarna samt gymet på eftermiddagarna.

Dags att komma iform igen! :)

Operation vs. “Självläkning” 0-1

Ok, jag väntar fortfarande på ett “riktigt” tredje utlåtande. Dvs någon med tillräcklig kompetens för att ta sig en titt på röntgenplåtarna och kunna ställa en diagnos så gott det går utan att vara på plats och rycka i knät.

Dock har jag gjort en del research på egen hand och frågat så många jag lyckats få tag i som vet nått om knän. Här är lite av det jag hittat;

Från physioroom.com

…with proper rehabilitation and management, even completely torn MCLs have been shown to heal well without surgery and should not affect the long term stability and functional abilities.

Från orthopedics.about.com

Athletes with a grade II injury can return to activity once they are not having pain over the MCL. Patients with a grade II injury often return to sports within 3-4 weeks after their injury.

Some surgeons describe a so-called grade IV injury to the medial collateral ligament. This is also called a medial column injury, and involves injury to more ligaments than just the MCL. Whether or not to repair the MCL, even in these settings, is controversial. Some doctors prefer to allow all MCL injuries to heal without surgery, and some prefer to repair these most significant injuries to the MCL. No significant difference has been demonstrated in these patients.

Från orthopaedia.com

Isolated medial collateral ligament injuries, regardless of severity, are typically treated non-operatively.

De där är bara lite av det jag hittat själv när jag googlat. Men för att sammanfatta mina fynd so kortfattat som möjligt, så; Isolerade skador på det mediala ledbandet opereras i regel inte. Detta stämmer även rätt bra med de svar jag fått när jag frågat runt också.

Detta svar fick jag på ett forum av en som har opererat knän i 15 år enligt egen utsago;

Isolerade MCL skador behandlas oftast konservativt i Skandinavien, dvs man använder sig av en ortos i 6 veckor. De första 2 med något begränsad rörelseomfång. Mest för att förhindra full belastning, vilket är svårt att göra om man inte kan extendera, sträcka ut knät fullständigt.

Och visst om man har en komplett total ruptur av inre ledbandet så kan man överväga en operation. Dessa operationer har inte varit helt lyckade, då många av dessa patienter blev rätt stela efteråt i sina knän. Detta var mer populärt att göra på 70 och 80 talet.

Chansen att bli ganska bra på konservativ behandling även vid en större skada är nog sannolikt större än om man opererar. Problemet är alltid postoperativ stelhet. Det är också därför man aldrig opererar ett korsband samtidigt som man konservativt behandlar en MCL skada.
Man får först behandla MCL skadan därefter korsbandsskadan. Annars blir resultatet ett ganska stelt knä.

I ditt fall skulle jag rekommendera en ortos i 6 veckor sedan en ny klinisk kontroll.
Visst går det att rekonstruera MCL efteråt men skulle bara rekommendera det om ditt knä skulle vara mycket instabilt.

En annan kille som tog sig en titt på det skriftliga resultatet av MRI’n sa;

Enligt rapporten har du en typ 2 skada vilket inte är så farligt. Det står att du har lite påverkan på den biten av ligamentet som fäster i menisken vilket gör att du kanske har fått en liten skada på menisken fast man kunde inte se något på din MR vilket är bra.

Med det utlåtandet så skulle jag tro på läkare nr 2. Dina korsband är helt intakt och antagligen har du ingen meniskskada så om du bara kör en ordentlig rehab med sjukgymnast eller liknande så kommer du troligen att vara bra igen om en 12-16 veckor. Om du får besvär från menisken så kan du fixa det senare utan problem.

Så med allt detta så lutar det åt att jag lägger mina pengar på doktor nr2. Dvs han som tyckte att en operation var en överdrift och sa att det inte va så farligt. Så det känns iaf lite mer hoppfullt dock känner jag ingen direkt förbättring i knät.

Har även fått några förslag på träningsupplägg för rehabiliteringsperioden, så det blir den vägen jag går, i ett riktigt lugnt tempo. Har också beställd två st stöd för knät av lite bättre kvalité än det jag lyckats hitta här.

MRI och ny diagnos på knät, “grade 2 MCL tear”

Då knät inte visat några tendenser att bli bättre, utan snarare tvärt om, så drog jag till sjukhuset igår och gjorde en MRI, dvs en magnet röntgen.

Doktorn som undersökte mig sa att jag hade förmodligen två icke kompletta bristningar i de inre ledbandet på högerknät. Samt en mindre skada i ligamentet som fäster i minisken. Han rekommenderade iaf operation men sa att det visserligen kunde läka utan, med endast stöd/fixering av knät och rehab. 50-60% chans att det blir återställt utan operation och en 80-90% chans med.

Han sa även att chansen för att bli återställd efter en operation skulle sjunka till ungefär hälften om jag inte opererade först utan prövade “endast rehab” alternativet. Vid en operation skulle knät vara fixerat i 6 veckor, efter det kunde jag börja med rehabövningar och efter en 3 månader kanske kunna börja träna igen.

Detta är vad hans rapport säger:

Sequence;sagittal oblique and coronal T1W, T2W and STIR

The study reveals minimal joint effusion.

There is focal increase T2 singal lesion between anterior and posterior cruciate ligament, probably minor tear of posterior meniscofemoral ligament.

Normal visualized medial and lateral meniscus.

There is increase soft tissue swelling and loss of normal fiber at proximal part of medial collateral
ligament, compatible with tear.

Intact ACL, PCL and lateral collateral ligament.

There is neither occult fracture nor bony contusion.

Impression; Medial collateral ligament injury at femoral attachment. Minimal joint effusion

Smått deprimerad och frustrerad tog jag röntegplåtarna till ett annat sjukhus och en annan doktor. Han gjorde ungefär samma undersökning av knät samt studerade plåtarna ett tag. Han höll med den första doktorn om skadans typ men sa att jag inte alls behövde en operation. Utan att det räckte med ett ordentligt stöd för knät och rehab.

Jag är ungefär lite mer förvirrad än vad jag var innan!? Det ända jag vet är att det är allvarligare än vad jag trodde och att jag iaf får räkna med en 2-3 månaders period av “icke tränande”, minst!

Frågorna jag går med nu är följande,

• Är detta en skada som kräver, om jag vill kunna fortsätta träna hårt, en operation? Med andra ord, skulle de “självläkande” alternativet leda till ett försvagat knä som inte klarar av stressen träningen innebär, och kan det isåfall ledan till andra allvarligare skador?
• Finns det risker med att vänta med en ev. operation i form av att ett försök till “självläkande” minska utsikten för en lyckad sådan senare?
• Varför sa läkarna två olika saker? Är den första läkaren ute efter pengarna dem skulle tjäna på en operation? Eller, vet den andra läkaren kanske inte tillräckligt mycket om sportrelaterade skador och rehab?

Jag fick iaf med mig resultatet från MRI’n på CD med ett tillhörande program för att se dem. Vilket för övrigt är jävligt ballt för jag kan “scrolla” mig igenom mitt eget knä, lager för lager!

Men iaf, så nu håller jag på att leta efter någon som kan ta sig en titt och komma med ett tredje utlåtande, ett fjärde och ett femte. Har bla skicka resultatet till en läkare i USA som specialiserat sig på mma/kampsports relaterade skador och som samarbetar med det gym Ray tränar för där. Håller tummarna för att han har tid och lust att titta på dem.

Fortsättning följer, nu ska jag sätta mig i soffan, tjura en sväng och käka lite glass!

Det här kommer ta längre tid än vad jag hoppats på!

Med knät asså! :/

Har tagit det riktigt lugnt sen det hände nu. Kanske en promenad till campet på morgonen och suttit mig på cykeln en stund för att sen gymma lite. Inget som på frestar knät i sidled eller så att det gör ont alls på nästan två veckor nu. Samt att jag haft stöd för knät när jag varit ute och gått och när jag cyklat.

Det kändes så pass bra så jag hoppade in i början av eftermiddagspasset och körde pads, enbart boxning och relativt stillastående, samma sak med sparringen, lätt, lätt och sen lite säck. Gymmade en sväng efter det.

Å det räckte, för i dag känner jag av det riktigt mycket, gör tom ont bara när jag går! Så jag får nöja mig med promenader, cykling och gym ett tag till….ett bra tag till känns det som.

…tråååk!

Skaderapport, från staffinfektion till ledband

Sista månaderna har minst sagt varit träliga när det kommer till skador och träning som INTE flutit på direkt som jag velat. Har i princip vart mer eller mindre skadad sen i slutet av mars. Så här har det sett ut,

Staff infektion

I slutet av mars åkte jag på en staffinfektion i ett sår strax under vänster knäskål. Staffen i sig var ingen fara, den var helt borta inom två veckor men kvar i knät var ett litet hål, ett öppet sår. Å det var i princip exakt på det ställe där knät tar i mattan om jag stog på knä….på mattan.

Har fortfarande ett sår där, som näääästan är läkt, men ibland går det upp. De tog iaf 2-3 veckor innan det var såpass slutet att jag kunde lägga tyngd på det igen.

Axelskadan, rotationsmuskel.

Tror jag skadade den i första matchen i grapplingturneringen i Singapore, den 30:e mars. Kände iaf av det för första gången när jag värmde upp inför andra matchen. Gjorde inte så farligt ont under dan, men sen på natten blev det riktigt illa och kunde i princip inte sova alls på två dar pga smärtan. Var tvungen att ta 2 veckor av helt från träningen.

Men denna skada har spökat från och till sen jag fick den, nu har det dock lugnat sig och den hindrar mig inte från träningen längre. Men det är de senaste veckorna som det blivit bra. Men i princip hela april kunde jag knappt träna pga den.

Moppevurpa

Den 30:e april, ungefär då jag precis hade kunnat börja träna lite mjukt pga hålet i knät och axelskadan, så drar jag omkull på moppen och skrapar upp benet och armen. Så ännu en hel vecka utan träning, sen gjorde jag ett försök att träna ändå och linda såren, funka inte så bra och gick upp och vart infekterat, fick ta det lugnt i två veckor.

Så, börjar tränga igen ungefär 3 veckor in i mars, går ok, känner av axeln en del, kunde inte göra armhävningar eller slå krokar/armbågar med högern, hade svårt att sprawla också. Men tränar på så gott det går.

Vänsterfoten

Bestämde mig för att ta en thaimatch så jag hade nått att träna inför. Gjorde det, och en vecka innan, den 4:e juni, sparkade jag rätt in i ett knä med vänsterfoten så den svullna upp som en ballong och såg i princip ut så i tre veckor, plus att svullnaden spred sig till andra foten!?

Så här roligt kunde jag iaf ha med den, lyckades nästan göra en smiley! ^^

Två av dessa veckorna haltade jag kraftigt och var borta från träningen i nästan en hel månad pga den. Kan fortfarande inte sparka hårt med vänstern på padsen.

Så, i början av juli sätter ja igång och tränar igen, kör en vecka sen åker jag på en dunderförkylning och får en infektion i kroppen så jag är i princip sängliggande en hel vecka.

Ledbands skada i knät

Gör ett nytt försök och kommer igång med träningen igen i slutet av juli. Hinner få in tre bra träningsveckor sen vrider jag knät lite olyckligt och skadar det inre ledbandet….

Idag

…å här är jag nu, räknar väll med 2-3 veckor innan jag kan börja träna ordentligt igen, i bästa fall. Jag försöker tänka positivt, det kunde varit värre, och JA det kunde varit mycket värre, hade kunnat slita av ledbandet i knät och aldrig mer kunnat träna ordentligt.

OCH jag behöver bara kika ut genom fönstret på den klara himlen och de 30-gradiga vädret samt påminna mig om att jag INTE har en väckarklocka som tvingar upp mig till ett jobb varje morgon!?

Så så jäva synd är det inte om mig, men jag måste ända gnälla lite! :)

Domen för knät, medium MCL sprain

Var iväg till sjukhuset idag ändå och kollade knät. Inget jätteallvarligt, doktorn gav diagnosen medium to severe MCL (Medial Collateral Ligament) sprain, no tear. MCL’en är det som håller ihop låret med skenbent och stabiliserar knät, sitter på insidan. Men iaf, inget som är av utan bara sträckt och tilltygat. Bra! …dock smög han in ett MEN. Som i, MEN blir det inte bättre så kanske.

Jaja, absolut ingen träning på en vecka sa han, förutom promenader och lite cykel, kanske lite säck om jag inte hoppar runt för mycket. Så, de är väll bara att suga på det sura äpplet och lägga till “höger MCL sprain” på skadelistan!

Sen ska jag bara tillägga att jag gillar de Thailandska sjukvåden. Från det att jag anmälde mig i receptionen som walk-in, tills att jag satt ned med doktorn och han vred och vände på mitt ben, tills det att jag betalade mina 1200baht (240kr) för besöket och medicinen, och tills det att jag lämnade sjukhuset, 20 minuter!

Hoppas han hade rätt nu bara! :/